love as though you have never been hurt before

is this the end, is it time for me to walk away?
jag tror inte riktigt att jag vill inse att det är som det är. men du sa det du sa och gjorde det du gjorde.
det kommer inte vara enkelt men jag kan inte fortsätta såhär. det gör ont men vad vill du att jag ska göra?
jag tycker att jag försökte men jag kommer leva med besvikelsen och känna mig skyldig tills den dag jag kan se att det är du och inte jag som gjort det här mot oss.

Tänk på allt som var, du har delvis gjort mig till den jag är idag. på gott och ont. funnits där och stöttat. stoppat vindar nu känns det mest som att du blåser stormen mot mig. du gav mig liv och det kommer inte kunna försvinna men eftersom du inte klara av dig själv och mig samtidigt och nu har valt så kan jag väl egentligen inte göra någonting.
jag har försökt pratat, försökt blivit arg, försökt gråtit, försökt skicka sms men du bara stänger av och går till motattack direkt. Jag tror inte ens att du lyssnar.

om/när du blir redo att be om ursäkt är jag fortfarande här (tillsvidare) och jag kommer nog aldrig ge upp hoppet om att du kan förstå och göra om och göra rätt.

jag kan inte sluta älska dig.

PUSSS
         emmalicious